Lyxbil på en budget

Du har hört det förut — smakar det så kostar det. Men behöver det vara så?

En bil är för många inget mer än ett transportmedel, ett sätt att ta sig fram till sin destination, helst på billigast möjliga sätt. Kanske man till och med hade föredragit att leva utan bil, men det är ett måste för att klara av vardagen.

Och med det är det inget fel. Några av oss dock söker det där extra, vi som finner glädje i bilen och vill unna oss något fint, något som väcker våra känslor. Nybilspriser skjuter i höjden och andrahandsvärden har blivit alltmer volatila. Men något fint behöver inte alltid vara kostsamt, något fint kan likväl vara billigt och även pålitligt.

I den här artikeln tittar vi närmare på just sådana bilar. Vi utgår från att vi behöver en billig och pålitlig bil som inte kostar skjortan, men som har det där extra. Så låt oss se vad som finns där ute.

Volvo S80 P2

En Volvo S80 P2 från 2004 till salu hos Motorbolaget i Växjö AB. Detta exemplar har haft en brukare sedan ny och gått dryga 16.000 mil. Motorn är en femcylindrig 2.4 liters bensinmotor utan turbo, parad med en femstegad automatisk växellåda. Den eleganta exteriören kompletteras av en interiör med beige läderklädsel och inlägg av valnöt i paneler såväl som rattkrans. Lyxigt!

Volvo har en lång historia av större sedaner, redan under från 60-talet byggde man sexcylindriga 164 baserad på 140-serien. Spola fram till 1998 då Volvo lanserade första generationens S80, deras första bil på plattformen P2. Denna tillverkades till och med 2006, varpå den ersattes av nästa generation S80. Vi håller oss till första generationen i denna artikel.

S80 finns med ett flertal motorer att välja mellan. Vanligast är femcylindriga bensinmotorer, med eller utan turbo. Därtill en femcylindrig diesel samt en dubbelturboladdad sexcylindrig bensinmotor kallad T6, där T6 enbart finns med en fyrstegad automatlåda från General Motors. Mest pålitliga är de femcylindriga bensinmotorerna, därför fokuserar vi på dem i denna artikel.

Volvo berikade vår planet med dessa motorer i samband med lanseringen av Volvo 850 år 1991. De är generellt robusta maskiner som tål många mil med god service. Maximal komfort nås med automatisk växellåda, och i S80 med dessa motorer får man en en femstegad sådan från japanska Aisin.

Växellådan är relativt robust, med regelbundna oljebyten har man lite att oroa sig för. Nackdelen med växellådan är dock den höga bränsleförbrukningen den bidrar till. De är kalibrerade med komfort i högsta prio på bekostnad av förbrukning — momentomvandlaren låser inte särskilt ofta, vilket leder till höga energiförluster. Personligen kan har jag inga problem med den höga förbrukningen, S80 bjuder på god komfort och pålitlighet vilket kompenserar för det.

På vägen går S80 bekvämt och stadigt. Sportighet vet den ingenting om, men förstå mig rätt — den är inte på något sätt odynamisk. Tvärtom, med sin multilänkaxel bak beter sig förutsägbart och tryggt. S80 maskerar fint vägens ojämnheter vilket är precis vad man önskar från en bil i detta segment. Styrningen är åt det något tyngre hållet vilket underlättar stabilitet vid högre hastigheter.

Volvo tillverkade många exemplar av S80, således är utbudet stort på begagnadmarknaden. Det är inte helt ovanligt att hitta exemplar med enbart en tidigare ägare, oftast en äldre person, som tagit väl hand om bilen och sällan kört många mil. Priserna varierar beroende på årsmodell, motor och skick, men för runt 50.000 av dina svenska kronor går det att få ett riktigt fint exemplar. I en tid präglad av skenande inflation och enormt dyra nybilspriser är S80 ett kap.

Försäkring på S80 är billig, likaså är service och underhåll. Även reservdelar finns brett tillgängliga i landets alla hörn. Premiumdäck är billigt, särskilt eftersom S80 finns med 15-tumsfälgar. För oss som uppskattar bra belysning är det värt att nämna att det finns exemplar med xenonlampor i halvljuset. Det är inte heller hela världen om din S80 saknar detta tillval, för bilar med enbart halogenlampor är både halv- och helljus lättåtkomliga i motorutrymmet. Båda glödlamporna för hel- och halvljus är av den vanliga storleken H7, varav det finns ett massivt sortiment av bra uppgraderingar på marknaden. Dessutom är lyktglasen i faktisk glas vilket inte oxiderar som dess motsvarighet i plast.

Sammanfattningsvis är S80 ett mycket lockande alternativ. Trots pensionärsvibbar och hög bränsleförbrukning har den fler positiva sidor än negativa, jag hade inte avstått från ett bra exemplar och det hade nog inte du heller. Provkör!

Lexus GS 300

En Lexus GS 300 från 2007 till salu hos Hällby bilar AB, detta exemplar har gått dryga 19.000 mil. Färgschemat är konservativt med sin exteriör i mörkgrå metallic och interiör i svart läder med inlägg av träpaneler. Bilen är utrustad med nyckelfri upplåsning, parkeringssensorer, elektriska stolar fram.

Lexus är i Sverige en alltför ofta bortglömd biltillverkare. Utomlands, särskilt i de förenade staternas Amerikat, är Lexus ett väldigt populärt varumärke och har varit så sedan 90-talet.

Frågar du mig så tycker jag att Lexus från 2010-talet förlorade mycket av sin elegans — man upplever att bilarna från den perioden präglas av kostnadsbesparingar. Interiörerna upplevs billigare än de föregående modellerna, täcker man för Lexus-loggorna är det lätt att missta sig för en Subaru. Exteriört gjorde tillverkaren en helvändning, borta var det eleganta och sofistikerade Lexus från forna dagar, istället storsatsade man på provocerande och kontroversiella designspråk. I skrivande stund upplever jag inte att Lexus återhämtat sig från denna vändning — i deras utbud ingår uppsminkade Toyota Rav4 och Camry. 

Men backar man bandet, bara litegrann, så finner man ett Lexus som genomsyrar kvalitet och elegans. Det man finner definierar jag definierar sann lyx.

En modell jag haft ögonen på och vid en tidpunkt varit nära att köpa är GS 300 av tredje generationen som lanserades 2005. GS är Lexus mellanstora sedan, jämnstor med BMW 5-serien och Mercedes E-klass. 

Denna generation bjuder på ett elegant designspråk både interiört och exteriört. I fronten finner man dubbla strålkastare likt dåtidens E-klass. Detta kan vara en vattendelare för många men jag gillar det. Karossen är stilig med sin tydliga midja och långa motorhuv — en design som är tydligt japansk och utstrålar självsäkerhet. Baktill finner man bakljus med LED-teknik vilket än idag ger ett modernt intryck.

Fighten mot de tyska konkurrenterna har Lexus tagit i interiören som är premium i allra högsta grad — här har man inte snålat på material eller teknik. Läderklädsel är standard där lädret är av yttersta kvalitet — mjukt, silkeslent, underbart. Standard är också en pekskärm för infotainment-systemet, banbrytande för en bil från 2005. Mätartavlorna är i aluminium vilka ger ett mycket elegant intryck, särskilt då de lyses upp av solljus. Många GS är även utrustade med keyless upplåsning, backkamera, elektriska säten, elektrisk gardin i bakrutan och ventilerande framsäten. Utöver det erbjöd Lexus även adaptiv farthållare med kollisionsvarning som tillval, även fast det var något ovanligt så kan man hitta exemplar utrustade med det.

Drivlinan i GS 300 består av en 250 hästkrafter stark treliters V6 kallad 3GR-FSE på Toyota-språk. Motorn är direktinsprutad och har kamkedja. Som standard är den parad med en sexstegad automatisk växellåda som för kraften till bakaxeln. Detta är en underbar drivlina — motorn går mjukt och är tillräckligt kraftfull för en bil i denna storlek, växellådan växlar mjukt och sömlöst samt bjuder på en kalibrering som väljer rätt växel vid rätt hastighet. Värt att nämna är att Lexus påstår att växellådsoljan inte behöver bytas — galenskap, serva din växellåda så undviker du problem i framtiden.

På vägen går GS 300 stadigt och planterat. Komfort har prioriterats över sport, men den är trots det förvånansvärt lättfotad i kurvorna. Hjulupphängningen bak är av typ multilänk precis som sina tyska konkurrenter. GS gick även att få med adaptiva stötdämpare och variabel styrväxel — dessa är standard i de starkare drivlinorna men inte för GS 300.

Vad gör då GS 300 förtjänt att vara med på denna lista? Jo, en bra GS 300 går att hitta för under 100.000 kr vilket gör dem ett kap. Dessutom är de pålitliga för att vara avancerade bilar i premiumsegmentet det vill säga.

Nackdelar då? Det är inte helt lätt att hitta en bra GS 300. De såldes inte i några stora mängder i Sverige. Dessutom har många av exemplaren höga miltal samt saknat kärlek från sina tidigare ägare. Eftersom Lexus har en liten marknad här i Sverige får man också räkna med tuffare försäljning när det blir dags att byta bil. Men låt det inte skrämma iväg dig, hittar du ett bra exemplar, provkör! De är mycket trevliga bilar.

Lexus RX 300

En Lexus RX 300 från 2004 till salu hos Malmö Folkbilar, G. Håkansson Aktiebolag. Detta är ett riktigt fint exemplar i gott skick och med dryga 16.000 mil. Exteriören är färgad i en mörkblå metalliclack som elegant kompletteras av en interiör i ljusgrått läder med kontrasterande träpaneler. Stiligt!

Vi stannar kvar hos Lexus och kikar på ännu en modell från samma period, nämligen andra generationen RX. Denna lanserades 2003 och hade stora skor att fylla — första generationen gjorde nämligen succé främst på den amerikanska marknaden där den vann flertalet priser och var väldigt omtyckt.

I design följer den andra generationen RX sin företrädare, i det stora hela pratar vi evolution. Men den nya designen bjuder på förbättrat luftmotstånd, bakljus i LED vilket var revolutionerande på den tiden och generellt modernare linjer.

I interiören ser man även förbättringar, RX bjuder på en elegant och lyxig kupé med goda utrymmen. Sätena är i mjukt, lent läder och kontrasteras av interiörens dekorinlägg i trä. Helt klart bjuder Lexus på en sofistikerad känsla.

Precis som GS finns RX både med ren bensindrift och automatisk växellåda, och även som mildhybrid med bensin- och eldrift parad med CVT-växellåda. Då åldern har kommit ifatt dessa bilar och batterier är färskvara, väljer jag att fokusera på de renodlade bensindrivna bilarna. Således lägger vi fokus på RX 300.

RX 300 drivs av en tre liter stor V6 kallad 1MZ-FE på Toyota-språk. Motorn driver alla fyra hjulen genom en femstegad automatisk växellåda. 1MZ-FE levererar 204 hästkrafter och 283 Nm, fullt tillräckligt för en bil av denna kategori — komfort är högsta prio. Enligt klassisk Toyota-filosofi har man inte överbelastat motorn med turbo eller kompressor vilket bidrar till gedigen hållbarhet. Värt att nämna är att 1MZ-FE år 1996 nominerats till Ward's 10 Best Engines vilket rankar årligen de tio bästa förbränningsmotorerna. Trots priser så är motorn inte helt problemfri — de kan drabbas av förhöjd oljeförbrukning vilket orsakas av havererad PCV och läckage i ventilkåpan. Regelbunden service med kvalitetsdelar är nödvändiga för att förebygga problemet. Kamrem ska även bytas i intervall om 9 år eller 14.000 mil.

Vad är då nackdelarna? Jo, till en början är det inte lätt att hitta en bra RX längre. De såldes i få antal i Europa, och många kvarvarande exemplar har rullat många mil. Dessutom är de relativt sett svårsålda då de aldrig haft en etablerad kundbas i Sverige. Hursomhelst bör inte detta skrämma iväg dig som köpare, vill du ha en lyxig och elegant bil så är det ett billigt pris att betala för en bil som denna.

Volvo XC90

En Volvo XC90 från 2008 till salu hos Premium Quality Cars AB. Detta exemplar har den sexcylindriga 3.2-litersmotorn parad med en sexstegad automatisk växellåda och fyrhjulsdrift. Modellen är fullutrustad och har gått dryga 24.000 mil, aningen högt men där bilens utrustning och historik väger över. Är man villig att ha mindre utrustning finns bilar med lägre miltal att välja — ett individuellt beslut.

En bil som gör allt och är lika hemmahörande på en herrgård med ett hästsläp på dragkroken, som den är i innerstaden med en överprisad kaffe vars namn du inte kan uttala placerad i mugghållaren. Volvos första SUV XC90 lanserades 2002 och var då helt annorlunda från tillverkarens ordinära sortiment av boxiga herrgårdsvagnar och pensionärssedaner. I en tid då efterfrågan för SUVar ökade behövde Volvo ha en för att ta plats i premiumsegmentet och — kanske lika viktigt — på den amerikanska marknaden.

XC90 är en bekväm, säker och praktisk bil med många goda egenskaper. Bagageluckan öppnas i två delar, en övre och en nedre vilken man kan sitta på — precis som i en fullstor Range Rover. Utöver det går XC90 att få som sjusitsig med plats för barn i de två sätena längst bak.

Högt sitter man också med god syn över vägen framför. Även fjädringen dämpar vägens ojämnheter effektivt. Detta är en bil man varvar ned i, med all rätt, då den även bjuder på säkerhet i världsklass för sin tid. Första generationens XC90 är även prisvinnare för sin säkerhet, mest imponerande är att den senast 2013 rankades av amerikanska IIHS som en av marknadens säkraste bilar — över ett decennium efter att modellen började produceras. Utöver det kommer alla XC90 som standard med antisladdsystem för att förebygga vältning. Från och med första faceliften 2006 gick det även att utrusta bilen med BLIS — Volvos revolutionerande dödavinkelvarnare som varnar föraren när det finns ett fordon vid sidan om bilen. Tryggt!

Första generationens XC90 bygger likt S80 nämnt i artikeln på plattformen P2. Därmed delar den många komponenter med resten av sina P2-syskon, bland annat drivlina. XC90 finns därför att välja med en uppsjö av olika motorer: fem-, sex-, och åttacylindriga, samt med fram- respektive fyrhjulsdrift. Allra vanligast är den femcylindriga dieseln vilken är en mäktig pjäs. Den förser med gott om vridmoment och en acceptabel bränsleförbrukning. Dessvärre är Volvos femcylindriga dieslar drabbade av en dödlig sjukdom: kamremshaveri. 

Kort beskrivet saknar kamremmen tillräckligt skydd från den intilliggande multiremmen. Multiremmen driver i sin tur flertalet komponenter och spännrullar, exempelvis AC-kompressoen vars rullager har lätt för haveri. Då multiremmen havererar kommer den åt den dåligt skyddade kamremmen, knyter ihop sig och medför att kamremmen hoppar flertalet kuggar. Följden av detta är att kolv och ventiler i topplock slår samman och därmed ett abrupt motorhaveri. Ett motorbyte är den enda lösningen vilket ofta kostar mer än värdet på bilen, nu när bilarna är så pass billiga.

Men XC90 finns som tur med andra motoralternativ. Den femcylindriga turboladdade bensinmotorn på 2.5 liter med 210 hästkrafter har, precis som beskrivet för S80 ovan, god pålitlighet och levererar gott om vridmoment från låga varvtal, dock med sämre bränsleförbrukning än dieseln. Motorn finns med både en sexväxlad manuell växellåda såväl som en femstegad automatisk från Aisin. Bägge växellådorna är solida, således är det upp till dig som köpare att avgöra vilken som passar dina behov bäst.

Utöver det finns en 315 hästkrafter stark, 4.4 liters V8 från Yamaha — lika häftigt som det är överflödigt. Även sexcylindriga alternativ finns tillgängliga. De tidigare modellerna hade en 272 hästkrafter stark 2.9 liters rak sexa med dubbelturbo, kallad T6, samma pjäs som nämnd för S80 ovan. Denna är precis som för S80 parad med en fyrstegad automatlåda från General Motors.

Vid första faceliften 2006 ersattes T6-motorn av Volvos nya, egenutvecklade, raka sexcylindriga sugmotor på 3.2 liter och 238 hästkrafter. Denna motor designades med kompakthet som högsta prioritet, därmed namnet 'Short Inline Six' (SI6). SI6-arkitekturen bjöd på flertalet innovationer, bland annat växeldrivna komponenter istället för vanliga remmar. I samband med denna facelift fick XC90 även en sexstegad automatisk växellåda från Aisin till dieselmotorn samt de sex- och åttacylindriga bensinmotorerna.

Är man ute efter denna generation av XC90 har man ett stort urval av bilar att välja mellan, Volvo tillverkade nämligen 636 000 bilar under dess tolv år långa livslängd mellan 2002 och 2014. Bra exemplar, oavsett miltal, är lättsålda — jag har observerat bilar med över 30.000 mil i gott skick säljas inom en vecka på Blocket. En bra XC90 med acceptabla miltal går att få för under 100.000 kr. Räkna med att spendera en slant på däck och bromsar då de är tunga bilar, i övrigt är de pålitliga bilar.

Sammanfattningsvis

Det finns än hopp för oss som söker det där extra i livet men inte vill eller kan spendera en förmögenhet på att köpa det senaste och dyraste. De fyra modeller vi kollat på är solida bilar som inte kostar skjortan, men som bjuder på elegans och komfort jämförbar med många nya bilar.

Så, för att avsluta där vi började: Smakar det så kostar det — nej, inte nödvändigtvis!